Gudarna lever i ett rike av ren, formlös energi som existerar utanför tid och rymd. Detta är egentligen inte ett rike, inte ens en plats över huvud taget. Men eftersom ingen dödlig riktigt kan tänka sig något sådant, så kan man kalla det ett parallellt universum eller alternativ dimension. Innevånarna i denna alternativa dimension är inga varelser för de har varken kroppar eller ett eget tänkande, de är element av rena känslor, impulser utan order eller anledning. Dessa entiteter, om vi skall kalla dom så, är endast reflektioner av dödligas undermedvetna - en spegel av den oordning som är summan av vrede, hopp, förtvivlan och njutning.

Så blir gudarna verklighet därför dom föds i de dödligas undermedvetna. Tanken om gudar gör så att de finns och ger dem kraft på gott och ont. Från dödligas tankar föds andar av otroligt många slag, några är slavar åt större krafter, andra är självständiga, som äter och blir uppätna av andra och kraftfullare andar. Alla dessa andar är endast kreationer av mänskliga synder och mänskliga dygder, av mänsklig styrka och mänsklig svaghet, från den största till den minsta.

De mäktigaste av alla dessa gudar är de fyra som kallas de Mörka Gudarna. Kreationer från mänsklighetens kraftfullaste undermedvetna, de kan bli sammanfattade (ej perfekt) som vrede, hopp, förtvivlan och njutning. De är Khorne, blodguden och krigets gud, Tzeentch förändringens och magins mästare, Nurgle förruttnelsens och pestens gud, och Slannesh den mörke prinsen och njutningarnas herre.

Det finns olika demoner för varje gud, Khornes demoner är oftast stora och starka med en stor aptit för krig och blodsutgjutelse. Medan Tzeentch demoner kan med hjälp av förändringens magi mutera och döda med ren energi. Nurgles demoner är feta, ruttna både till sinne och form och nästan osårbara tack vare deras ruttnande kropp. Slannesh demoner är manipulativa och perverst vackra som lurar sina offer genom magi och illusioner. Det är vad demoner är, en liten del av sin gud som fått fast form genom människors tankar och drömmar.